Lite förenklat kan man säga att förskolorna i Sverige har två funktioner. Den ena är att ta hand om barnen på dagtid, medan föräldrarna arbetar. Det är av denna anledning som förskolor tidigare kallades för daghem eller dagis. Den andra uppgiften är pedagogisk, och det är därför som vi idag talar om förskolor.
En förskola kan ha olika pedagogiska inriktningar, även om de flesta inte har det. När en speciell pedagogik marknadsförs är det ofta en inriktning som utvecklades under sent 1800- eller tidigt 1900-tal. Vid denna tid uppfattade många fortfarande barn som vuxna i miniformat, och de nya pedagogiska idéerna utmanade dessa tankar, och betonade vikten av att stimulera barnens fantasi och nyfikenhet. Även de förskolor som inte tillämpar någon av dessa pedagogiker har ofta inspirerats av dem på något plan.
Reggio Emilia-pedagogiken utarbetades i staden med samma namn i Norditalien, och går i korthet ut på att ta hänsyn både till barnets egen utveckling och till förändringar i samhället. I grunden ligger övertygelsen om att man kan förändra världen till att bli mer demokratisk genom bekräftelse av barnets individualitet och rättigheter.