Skolstart för nyanlända flyktingbarn?

Varje år i augusti startar de svenska skolorna sina verksamheter igen efter sommarens uppehåll – men är det verkligen alla barn som kommer få gå i skolan i år? Den pågående debatten just nu handlar om hur även nyanlända flyktingbarn har rätt att få gå i skolan – något som skapat såväl plats- som lärarbrist på många håll i landets kommuner.

läsa småttEn het debatt som blossat upp den senaste tiden handlar om barnens rätt att gå i skola, som ska gälla alla barn enligt Barnkonventionen vilken flertalet av världens länder skrivit under på. Men stämmer detta verkligen? När det kommer till nyanlända flyktingbarn är rätten att gå i skolan ofta den rättighet som glöms bort, men nu försöker i alla fall Sverige ändra på detta och flertalet skolor slår upp sina dörrar för fler barn än någonsin förr. Dock är detta något som kan komma att bli problematisk i mån av plats och lärare. För enligt siffror Skolverket är det i dagsläget snart kris då över 23 000 flyktingbarn anlände i fjol, vilket i jämförelse med antalet flyktingbarn 2011 är en fördubbling, vilket rimmar speciellt illa i och med den nuvarande och starkt påtagliga bristen på kvalificerade lärare i ämnet svenska som andraspråk. Bland annat skriver Svenska Dagbladet rent utav kan leda till permanent utanförskap om ingenting ändras eller görs i frågan.

Det behövs fler lärare

SkolgårdTill Dagens Nyheter säger Anna Kaya, som arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, att bristen på kvalificerade lärare faktiskt kan leda till att vi på sikt utbildar en generation unga människor direkt in i utanförskap. Det hela handlar nämligen om att lära sig språket, och framförallt språket som används i skolorna i samband med att eleven även lär sig andra ämnen, men om språkinlärningen uteblir så leder det i sin tur till att fler saker faller bort. Med andra ord är vi i dagsläget i stort behov av fler behöriga lärare i ämnet, speciellt som Skolverkets siffror visar att det endast är en av fem lärare på gymnasienivå är behöriga samtidigt som endast två av fem lärare är det på grundskolenivå, vilket är något som regeringen nu arbetar mot. Bland annat har man under de senaste åren exempelvis ökat resurserna till fortbildning av lärare i andraspråksinlärning och i år lämnade man i uppdrag till Skolverket att se över hur kvaliteten i denna typ av undervisning kan förbättras för nyanlända elever – något man ännu inte kommit fram till en lösning på.

Inte obligatoriskt ämne på lärarutbildningen

Trots att andraspråksinlärning är något som ofta är ett hett ämne att diskutera när det kommer till skoljuridik är detta inte ett ämne som är obligatoriskt på lärarutbildningen, skriver Sveriges Radio – vilket är något som Karin Sandwall Åsberg, som är föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, reagerar på. Hon menar nämligen att lärarutbildningen skulle behöva ha ett genomgående perspektiv med andraspråksinlärning eftersom att något som man faktiskt bör ta hänsyn till är att det i klassrummen sitter 20 procent elever som har en annan bakgrund än svensk. Därför menar hon att det är viktigt att ämnet integreras i de blivande lärarnas utbildning och inte tas som en enstaka frivillig extrakurs, vilket är upp till skolpolitiken och skoljuridiken att diskuteras.

Tips: Håll dig uppdaterad och lär dig mer om skoljuridik genom att följa debatten om svenska som andraspråk och hur skolorna hanterar nyanlända flyktingbarns rättighet att gå i skolan genom att följa argumenten i media.